Liten Lärs mål för den pedagogiska verksamheten formuleras utifrån de tre grundstenarna. Våra mänskliga behov, kulturmönstret och våra mänskliga funktioner ligger till grund för skolans undervisningsämnen. För varje ämne finns klart definierade mål. Målen är indelade i olika delmål. Den tredje grundstenen om barns stegvisa utveckling delar i sin tur in mål och delmål i olika kravnivåer, svårigheterna ökar för varje år.
Läroplanen omfattar fem ämnen: språk, matematik, omvärldskunskap, skapande verksamheter samt gymnastik/idrott.

Målen i läroplanen ska hjälpa barnen att utvecklas allsidigt, både motoriskt, intellektuellt, kreativt, känslo- och viljemässigt, moraliskt och socialt.

Språk
De språk vi undervisar i är svenska och engelska, redan från 3 år. Vi pratar mycket på Liten Lär, barn och vuxna, barn och barn. Barnen hör hela tiden språket. De lär sig också att lyssna och uppmärksamma språkljuden i olika lekar. När någon talar är de andra tysta, så att alla kan höra.

Barnen får lära sig att berätta sammanhängande, frimodigt och med inlevelse.

Vi börjar med bokstäver och läsning som en lek i 3-årsgruppen. Barnen får ord, som skrivits på lappar, ordbilder, som sitter på olika föremål. De kopplar ihop ordbilden ”bord” med bordet den sitter på och de förstår att det står ”bord”. I småbarnens rum sitter det lappar överallt.

Vi hittar på roliga lekar med ordbilderna. Barnen lär sig snabbt alla ord och vill ha fler och fler. De får en egen liten ask att lägga ordbilder i och kommer ofta och ber om lappar till ord de själva tycker om. Allt detta inspirerar barnen till att skriva bokstäver och helt på eget initiativ skriver de flesta 3-åringar sitt namn och andra ord i slutet på 3-årsgruppen. I 5-årsgruppen kan många barn läsa, utan att man riktigt kan säga hur det gått till.

Vi leker med ljud och ord, vi härmar hur olika djur låter. Vi läser sagor, vi rimmar. Vi berättar om saker i världen runt omkring och på så vis ökar barnens ordförråd.

Många barn med språkproblem övervinner dem ganska snart. Den här livfulla och strukturerade språkträningen varje dag förebygger dyslexi senare. Vi har nästan inga barn med ordblindhet.

Ju äldre barnen blir desto högre blir kraven. Skolbarnen läser många böcker och skriver fina, personliga berättelser. De har redan i lågstadiet utvecklat sitt språk till ett väl fungerande instrument för att uttrycka sina tankar och sin fantasi.

I engelska handlar det i början mest om sånger och ramsor, om enstaka ord och räkneord. ”Är du en boy eller girl?” ”Hur många girls är det här?”  Men vartefter ökar kraven och barnen lär sig hela meningar och kan prata litet med varandra. Våra skolbarn, som gått på Liten Lär sedan de var små, är otroligt duktiga i engelska redan i årskurs 1 och 2.

Varför ska de börja med engelska så tidigt? Därför att engelska är ett världsspråk, som vi alla måste kunna och ju tidigare man börjar desto lättare går det. Barnen tycker mycket om det. Det känns litet speciellt för dem att kunna engelska.

Matematik
Målet för detta ämne är att utveckla barnens matematiska begreppsbildning  – att lära sig räkna, att lära sig begreppen siffror och tal, att lära sig lösa aritmetiska problem.

Vi börjar i den lägsta åldern med att lära barnen skilja på en och flera, att sätta ihop en kvantitet utifrån enstaka föremål, att skilja på stor och liten, lång och kort osv. Barnen lär sig också siffrorna i räkneramsan och de lär sig räkna föremål genom att lugnt sätta fingret på varje föremål i tur och ordning. De klappar händerna, stampar, hoppar så många gånger som läraren säger eller tärningen visar. De lär sig också räkna baklänges som en förberedelse till subtrak-tion. Och de lär sig ordningstalen.

Så småningom kan barnen börja addera och subtrahera, först mycket konkret med hjälp av föremål och räknesagor. Sista steget är abstrakta räkneoperationer med bara siffror. Vi är mycket noga med att inget barn använder abstrakta symboler utan att förstå vad de betyder.

Omvärldskunskap
De övergripande målen för detta ämne är att ge barnen kunskap om olika företeelser i vår värld och att lära dem se och upptäcka orsakssamband.

Delområden i ämnet är: naturen med djur, växter och enkel miljövård, människokroppen och vår hälsa, årstidernas växlingar, väder och vind, enkel naturvetenskap och teknik, enkel astronomi, människors samhällen och kulturer, våra yrken och arbetsplatser, våra bostäder och transportmedel, litet historia och tidsbegrepp.

Den pedagogiska grundprincipen är att vi börjar med det mest närliggande i miljön runtomkring och sedan ger oss ut i allt vidare cirklar och sammanhang. Vi gör många utflykter i Uppsala med omnejd.

Skapande ämnen
I den kreativa fostran lär vi barnen uttrycka sina känslor, tankar och kunskaper med hjälp av olika konstnärliga medel. Vi vill också lägga grunden till deras intresse för konst, musik, dans, teater och film. Samtidigt vill vi utveckla deras iakttagelseförmåga och deras känslor för det som är vackert.

Vilka är våra skapande verksamheter? Barnen tecknar, målar, arbetar med lera och andra material för tredimensinell framställning. Vi pratar om bilder och hur man kan titta på saker.

Barnen sjunger mycket, spelar på enkla instrument, dansar, spelar teater. Barnen har träslöjd redan i 3-årsgruppen. Tidigt börjar de också arbeta med textilt material, syr, väver, virkar, klistrar små collage med tygbitar och mycket annat.

Det viktiga är att barnen övar sina sinnen och sin varseblivningsförmåga.  De lär sig att lägga märke till former, färger, ljus och skugga, storlek och avstånd m.m. Barnen får ofta rita av föremål och under den varma årstiden sitter de med papper och penna i trädgården eller i en skogsglänta och avbildar träd, blommor och djur.

Att ge uttryck åt tankar och fantasier kräver vältränade sinnen och förmåga att hantera penna, pensel, sax, nål och tråd, hammare och spik, musikinstrument, sin röst, sina danssteg osv.

Gymnastik och idrott
Målen i den fysiska fostran är att barnen stärker sina kroppar och utvecklar sin grovmotoriska förmåga.  De ska kunna röra sig med samordnade rörelser, med rytm och vighet, smidighet, styrka, snabbhet, balans och uthållighet.

Vi arbetar med de grundläggande rörelserna gå, springa, balansera, hoppa, kasta, klättra och krypa. I gymnastiken leker barnen många olika lekar för att träna alla rörelser. De får också använda redskap, det tycker de är spännande och utmanande. Bollövningar gör de ofta.

Idrott har vi för det mesta utomhus med friidrott, bollekar, skid- och skridskoåkning, orientering och konditionsträning.

Metoder i undervisningen
Hur undervisar man så små barn som 2-3-åringar?  All undervisning för dem måste vara mycket konkret och åskådlig, tala till barnens sinnen och i den meningen vara sinnlig.  Små barn har inte så stor förmåga att tänka abstrakt och att hitta generella principer utifrån enskilda fall.

Undervisningen måste utgå från det som redan är bekant för barnet, sedan bygger man på med nya kunskaper och färdigheter, steg för steg.

Ett litet exempel: 3-åringarna ska lära sig begreppet cirkel. Läraren visar en stor bild av en cirkel och säger: ”Hur är den här?” ”Rund!!” ropar flera av barnen. ”Ja, den är rund. Det är en cirkel. En cirkel!” säger läraren. ”Kan ni säga det allihop? C i r k e l.  Finns det flera saker som är runda som en cirkel?”  Barnen funderar och säger några saker. ”Nu alla barnen ska ni få gå på cirkeljakt! Gå runt i rummet och leta efter runda saker, efter cirklar”, säger läraren.

Barnen skuttar iväg. Från alla håll hörs ivriga, glada barnaröster: ”Jag har hittat en här i blomkrukan!”  ”Jag har hittat en vid nyckeln!”  Barnen finner cirklar på blomkrukor, nyckelbrickor, knappar m.m.  Sedan får de känna på cirklar i något grovt material, rita cirklar, ta varandra i händerna och bilda en ring osv.

Efter detta brukar de flesta barn leta cirklar i hela sin lilla värld i 3-4 dagar. Föräldrarna berättar om barnens cirkelfynd hemma. Deras kunskap om runda ting har fått en ny dimension.

Barnen uppfattar sådana lektioner som roliga lekar. Det är meningen. Det räcker inte att undervisningen är konkret, den måste också vara lekfull och medryckande, nästan som en rolig teater. Lärarna blir snart duktiga på att dramatisera, annars får de inte barnen med sig.

Barnen behöver också vara aktiva hela tiden, både fysiskt och mentalt. Man klappar händer, stampar, hoppar för att visa antal, läraren ställer hela tiden frågor till barnen, man leker för att visa vad någonting är osv. Man ritar, målar, syr, arbetar med modellera och klossar, sjunger, dansar och mycket annat.

All undervisning på Liten Lär sker i samlad grupp, alla barnen arbetar med samma ämne samtidigt. När man pratar och berättar sitter barnen på sina stolar i halvcirkel framför läraren. På så vis kan alla se varandra. När barnen arbetar individuellt sitter de vid bord, var och en på sin egen plats. De flesta lekarna i undervisningen bygger på att det finns många barn.

Utflykter är vanliga, både för att studera företeelser i naturen och för att barnen ska få inblick i det omgivande samhället.

Inlärningsklimatet
Atmosfären i en skola har avgörande betydelse för barnens framsteg. En uppmuntrande, vänlig och positiv skolmiljö är vida överlägsen en kritiserande, ovänlig och negativ. En god skolmiljö har också fasta rutiner och bestämda regler, som barnen förstår och som konsekvent följs av alla, både vuxna och barn. En god skolmiljö skyddar också varje barn från våld, trakasserier och utfrysning.

Personalen som arbetar på Liten Lär har därför ett fint förhållningssätt mot barnen: man är varm, positiv, uppmuntrande, entusiastisk, fast och konsekvent och ställer rimliga krav. Man utgår ifrån att det inte finns några omöjliga barn. Det mest problematiska barn har ändå något positivt med sig i bagaget. Då lockar man fram det, förstärker och förstorar det – och så små-ningom ändras både omvärldens syn på barnet och barnets syn på sig självt. En god utveckling har startat. Vi har flera exempel på att detta hänt.

Om barnen ska kunna gå vidare i sin utveckling behöver de möta krav, mål de ska uppnå. Våra barn upplever sin skola som rolig och lekfull och tycker om de uppgifter de får. Men om något barn ändå inte vill delta i en övning eller svara på en fråga, vad gör vi då?  Först pratar vi med barnet eller ger henne/honom litet mera tid. Om barnet har låst sig helt så låter vi det vara, bar-net får försöka igen en annan dag, vi vill inte skapa negativa situationer. Men kravet finns kvar därför att det gagnar barnets utveckling och självkänsla. Om ett barn är blygt behöver det öva sig att tala inför andra människor. Om ett barn har problem med sin grovmotorik behöver det öva sin kropp. Men alla krav ställs med respekt för det enskilda barnets förmåga.

Vad gör vi om något barn bryter mot skolans regler? Vi är konsekventa och låter inte saken passera oförmärkt. Som regel räcker det med en vänlig påminnelse om skolans gemensamma regler. Vid allvarligare händelser pratar vi mer ingående med barnet och förklarar varför man inte kan göra så eller så.

Det finns barn som provocerar och prövar gränser därför att de är otrygga, ur balans eller har mött många inkonsekventa vuxna. Här gäller det att tydligt visa barnet när det gått för långt och att ofta och snabbt ge barnet uppmärksamhet och beröm de gånger han/hon gör något som är bra och positivt.

Vi undviker i det längsta att kritisera ett barn. Det är mycket bättre att hänvisa till vår gemenskap. ”Brukar vi göra så där på Liten Lär?”  ”Nä”, säger barnet oftast.”Vad bra, då vet ju du hur det ska vara.” Barnen får så mycket gott från gemenskapen på sin skola, de förstår att en regel är till för allas bästa och därför också bra för var och en.

Konflikter mellan barnen
Hur gör vi med konflikter mellan barnen. Vi går in i dem. Vi anser att barn långt upp i åren är för små för att själva lösa konflikter. Oftast tar ett aggressivt och hänsynslöst barn över, vilket inte är en god förberedelse för ett liv i ett demokratiskt samhällssystem.

För det första måste man se till att barnen har det bra under lektionerna. Då känner de sig till-freds när de går ut på rast, där konflikter kan uppstå. När barn misslyckats under lektionen eller blivit störda av prat och stök blir de irriterade och missnöjda. Ilska och bråk är inte långt borta.

Barnen på Liten Lär har lugn och ro under lektionerna. Men om konflikter ändå uppstår? Ja, då får de inblandade barnen prata med varandra under en vuxens ledning. Var och en får ge sin bild av vad som hänt. Det är sällan någon ensam är syndabock. Så påminner vi barnen om att vi inte ska slåss eller säga elaka saker. Blir man arg får man säga ifrån, bestämt men vänligt.

Till sist säger barnen förlåt till varandra och man talar inte mer om saken.

Vi arbetar mycket med att alla barn ska få vara med och leka, ingen ska stå ensam och känna sig övergiven. Om det kommer ett nytt barn till gruppen pratar vi om det i förväg. Barnen får tänka på hur det skulle kännas att komma ny och inte känna någon, inte veta hur det är i skolan. Vi säger, att det är så viktigt att de tar hand om sin nya kamrat. Sedan nästan tävlar de om att ta med det nya barnet i lekar och rutiner. Barnen på Liten Lär är påtagligt snälla och omtänksamma mot varandra, undervisningen har satt sina spår.

Utvärdering
Hur vet vi att vi uppnått våra mål? Undervisningen utvärderas kontinuerligt och vi följer hela tiden upp att varje barn går framåt.  Vi repeterar det vi gått igenom, ofta ur ett annat perspek-tiv.  Om något barn behöver extra hjälp har vi en resurslärare. Det är mycket populärt att gå till den läraren. Många gånger får barn som inte behöver extra hjälp gå med, bara för att de så gärna vill och för att avdramatisera det hela.

Man kan inte”driva” barn framåt, de måste själva vilja möta nya svårigheter. Det gäller för lärarna att göra kraven stimulerande och lockande, barnen ska känna att en ansträngning är rolig i sig. Det känns härligt att ”ge järnet”. Det är för det mesta barnen själva som driver på.

”Kan vi inte få börja med det här?!  Kan vi inte få pröva det där?!”  Barnen i en årkurs 2 hade varit så extra duktiga en dag. Läraren frågade vad de ville göra som belöning. ”Vi vill ha matte!” skrek alla barnen.

Veckobreven hem till föräldrarna är en regelbunden återkoppling till läroplanens mål. Lärarna ska tala om vad som händer i undervisningen två veckor framåt.

I slutet av läsåret får föräldrarna en skriftlig redogörelse för vad man gått igenom i varje ämne och hur barnet utvecklats.

Nya barn på Liten Lär
Hur går det för barn som börjar på Liten Lär senare än de andra barnen i gruppen?  Det är olika för olika barn. En del barn har sämre kunskaper och färdigheter i allting. Andra barn kan och vet mer inom vissa områden, men kan inte rita, klippa, kasta en boll och annat. De flesta nya barn har svårigheter med sin”självbetjäning”, de klarar inte av-och påklädning, toabesök eller matsituationer. Många har svårt att hålla reda på sina saker.

Nästan alla nya barn har problem med den sociala förmågan, de är ovana att samverka med andra barn och med vuxna, även om de tidigare gått på daghem eller i någon skola. De verkar ha levat för sig själva mitt ibland andra människor och har ingen större känsla för samspel.

Emellertid går det ganska fort för nya barn att komma in i gemenskapen på Liten Lär, de upptäcker att det finns ett ömsesidigt givande och tagande som är angenämt.

När det gäller skolämnena lär sig en del nya barn snabbt, andra kommer aldrig riktigt i kapp, men går ändå framåt i sin egen utveckling och det är det viktigaste.

Barn som fortsätter i andra skolor
Hur går det när barnen kommer till andra förskolor och skolor?  Det beror naturligtvis på vart de kommer. Om kraven är låga i den nya skolan och miljön är bråkig och stökig kan det bli frustrerande. Men åren på Liten Lär har stärkt barnens självförtroende, kreativitet och känsla av egenvärde, de finner ett sätt att klara av den nya situationen. Om de kommer till en skola med rätt ställda krav och god arbetsmiljö går det som regel mycket bra. De hävdar sig väl på alla områden.

Ett allmänt omdöme om barn som gått på Liten Lär är, att de är ansvarsmedvetna, har lätt för att ta information, kan koncentrera sig, lyssnar uppmärksamt, arbetar målmedvetet, uppträder självständigt, frimodigt, hövligt och glatt och är goda kompisar.